Rullande orientering

Som morbror har man en hel del ansvar har jag förstått. Morbröder och farbröder ska vara kul figurer som systerbarnen kanske inte träffar så ofta men som de alltid tycker är rolig och spännande. Inte helt lätt att leva upp till, men jag gör så gott jag kan. Nu är det ju så att jag i huvudsak träffar min systers barn vid jul, födelsedagar och andra tillfällen som är roliga i sig, så det gör saken lite enklare. Det enda lilla problemet är att komma med bra födelsedagspresenter och julklappar. Lyckligtvis är syrrans unge så pass liten (bara fyra år) så hon är glad åt det allra mesta, men jag hade ändå tänkt att jag skulle slå på lite extra i år. Det är ju lite roligt att komma med den bästa presenten av dem alla och överglänsa övriga släktingar…

Värt vartenda öre
Årets julklapp kostade lite under ett par tusenlappar, men det är ju bara jul en gång om året. Plus en födelsedag då förstås. Jag köpte en fin cykel åt henne; fyra år känns som en okej tid att börja lära sig cykla på. Det blev en Apollo 12, med stödhjul som tillbehör, som jag tycker ser ut som en bra första cykel. Jag hittade den hos Sportson, http://www.sportson.se/cyklar/barn-4.html, och blev för övrigt lite inspirerad att skaffa en ny cykel själv. Men det får vänta till framåt vårkanten, att cykla på is i snö och slask är inte riktigt min grej. Cykeln har redan kommit för övrigt och det är en riktigt cool liten sak.

Cykelorientering
Nu är ju det här en orienteringsblogg, så jag kan ju inte skriva om cyklar utan att också nämna cykelorientering. Det är en rätt så ovanlig sport som mest anordnas lokalt av lite mindre föreningar, som en kul grej. Själv har jag inte provat på det, men skulle gärna göra det. Jag tycker om att cykla och att orientering är någonting jag brinner för är väl känt vid det här laget. Så att kombinera de två måste väl vara perfekt? I och för sig, jag såg en video på YouTube som visade att det kanske inte alltid är en dans på rosor.

Men det är i mitt tycke lite av charmen med orientering över huvud taget, att springa på mark som inte alltid är helt slät och fin. Regn, lera och allt möjligt annat hör till. Jag förstår om många inte håller med, och kanske är vi orienteringsfanatiker lite udda. Men det vore ju bra tråkigt om vi alla tyckte likadant. Okej, om det är rikligt med snö ute och tio minusgrader så kanske orientering inte är det roligaste, men hmmm. Det finns ju skidorientering, som jag heller aldrig provat på. Det kanske är dags att skaffa ett par skidor också?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*